Jag älskade verkligen Tropical Heat! Och jag älskar den nya artikelserien! Att återse vinjetten (underbar låt, den älskade jag också!) påminner mig om en sak. När det begav sig var jag helt övertygad den kvinnliga snoken var samma person som morsan i Ensam hemma. Jag tyckte att de var så sjukt lika. Typ för att de hade ungefär samma hårfärg.
Inte så likt va?
Jag var också säker på att det var Jason Priestley som spelade den manliga huvudrollen i Grease 2. Det är faktiskt helt sjukt, med tanke på att jag hade hela rummet tapetserat med Bevvan-affischer, och att Grease 2 typ är min mest sedda film ever.
Nja, men det är nåt förtvivlat i blicken hos båda *gulligt*.
Jag trodde att det här var samma person också. Man hade ju sett i serien att David höll på med musik, liksom.
Idag startar skräp tv en "artikelserie" om serier vi minns och präglade vår ungdom. Först ut, Tropocal Heat.
Jag hade inte mycket mer än fyran att titta på under 90-talets första del. Så det man fick hålla till godo med den actionhumorgenre som var kanalens specialitet under dessa år. Minns att man satt och mös när Nick Slaughter brottade ner bad guys, drack fruktiga drinkar och hånglade upp färglada brudar på stranden.
Jag har nyligen fått upp ögonen för Discovery travel&living´s spännande hösttablå. Något som verkar lovande är Toddlers and Tiaras, om hysterin kring beauty contests för barn. Ämnet känns kanske inte helt fresh, men helt klart värt att kollas in. Mer än något annat lockar dock I didn’t know I was pregnant! med påannonseringen ”expect the unexpected”. Förmodligen är det skit, men titeln är ju ur-kul. Ett tredje program som jag fastnade för, och som jag dessutom lyckats klämma ett par-tre avsnitt av är Say Yes to the Dress, om den hetsiga vardagen för personal och kunder (konsulter och klienter) på en av världens pråligaste brudklänningsbutiker Kleinfeld Bridal.
Iakttagelser och lärdomar:
Om du som brud vill ha en klänning med mycket spetsar får du allt ställa till med vinterbröllop. Dessutom får du inte vara purung. Ett vackert trådarbete kräver sin kvinna och sin årstid.
Att hitta rätt klänning är svårare än att hitta rätt man. Livet handlar om att vara lycklig och få det man vill ha. Man ska inte sluta leta förrän man hittat det som gör en helt nöjd.
Den största oron hos brudarna in spe är att bli den första kvinna i världen som inte direkt ”bara vet att det är rätt” när den perfekta klänningen plötsligt dyker upp.
Axelbandslöst verkar vara the shit. Av 16 provade klänningar var det bara två som hölls uppe av nån typ av snöre (och de kasserades ganska omedelbart).
Vågar vi hoppas på att den här killen hinner få i sig 15-20 öl?
Danmark- Sverige 10 oktober kommer sändas i femman. Känns riktigt bra tycker jag. Skönt att slippa fyran när det gäller fotboll. Elmander skadad, lika bra. Pontus Fall, Steven Seagal, Henke Henke Laaarsson!
Att åka utomlands kan vara givande på många sätt. Viskyn på flyget, köpa forties i mataffären och dricka den ur enbrun påse, beställa - Una grande serveza, porr farbror! i baren osv,osv Allt är spännande och har med alkohol att göra. Men en favorit som jag alltid återvända till är teven på hotellet. Det känns som att man får reda på mer om ett lands kultur och allmäntillstånd blippandes på teven några timmar än en kulturell dag på stan. Nu pratar vi inte om att kolla på CNN eller sånt som vi kommer åt hemifrån, utan de nationella lite skummare kanalerna.
Det spelar ingen roll om jag haft en sista dag i N.Y eller om det är valslakt på Island. Lik förbannat sitter jag där på rummet gloendes på typ paneldebatter om Palio i Siena. Om jag är i Spanien blir det givetvis kanalen som sänder bögporr dygnet runt(vakna Sverige!, det är 2009). Oftast är det detta som jag minns starkast från mina semestrar. And I love it!
Hejade på Drakarna för att vi bodde i deras hood, men ville egentligen heja på Ankorna. Mer Bajen över dom.
Förresten undrar jag lite över den här killen, som spelar fotografen Luis i Suddenly Susan. Vad är grejen? Har han onormalt mycket smink, eller bara ett extremt klyschigt utseende?
Naturligt exotic mystic eller överambitiös sminkös?
Idag hamnade jag återigen framför ett gammalt avsnitt av Suddenly Susan och började som vanligt reta upp mig på Brooke Shields. Jag har alltid haft svårt för henne, utan att kunna sätta fingret på vad i hennes uppenbarelse som stör mig. Länge har det varit ganska lugnt på Brooke Shields-fronten, men sedan det där sabla Lipstick Jungle började visas tycker jag att hon dyker upp överallt, och nu finner jag mig alltså titt som tätt dumstirrandes på gamla Susan-repriser. Varje gång jag ser det där nyllet börjar det krypa i kroppen på mig, men jag kan liksom ändå inte förmå mig att byta kanal. Uppenbarligen hyser jag någon schizofren form av fascination för denna kvinna, men jag kan inte för allt i världen förstå vad denna fascination grundar sig i. Jag har svårt att föreställa mig en mer intetsägande person än Brooke Shields. Utseendet, mimiken, de typecastade rollerna, allt är så urbota dötråkigt. Jag förstår mig inte på Brooke Shields. Är hon liksom snygg eller? Är det därför hon får synas i tv? Eller är det kanske hon själv som finansierar sina produktioner? Eller är hon helt enkelt en toppenbra skådis? Jag är alldeles för vilsen för att se klart.
Eurosport 2 har avancerat från kanalplats 37 till 11 på min tv. Allt tack vare Bundesliga. Det är alltid sjukt underhållande matcher på fullsatta arenor. Fansen är riktiga julgranar, men jag gillar det (tröttnade på Casuals redan 2005) Ligan har också det högsta målsnittet av de europeiska toppligorna. Det svåra nu blir att hitta ett lag att hålla på, 4 real. Hjärnan vill men hjärtat vete faen som så många gånger förr när det gäller mig och lag.
Lag jag velat älska genom åren:
Sampdoria, Aston Villa, West Ham, QPR, Man City,Valencia, HV71, PSG
Sen vi fick digital -tv har det blivit allt färre timmar tittandes på lokal tv och fantastiska program som Prostatabröderna. Programledaren och producenten Lasse brukade ägna halva programmen åt att snacka skit om Göran Persson. Förstod aldrig riktigt vad Lasse var arg på. Men bra tv var det.
.jpg)
Idag hamnade jag återigen framför ett gammalt avsnitt av Suddenly Susan och började som vanligt reta upp mig på Brooke Shields. Jag har alltid haft svårt för henne, utan att kunna sätta fingret på vad i hennes uppenbarelse som stör mig. Länge har det varit ganska lugnt på Brooke Shields-fronten, men sedan det där sabla Lipstick Jungle började visas tycker jag att hon dyker upp överallt, och nu finner jag mig alltså titt som tätt dumstirrandes på gamla Susan-repriser. Varje gång jag ser det där nyllet börjar det krypa i kroppen på mig, men jag kan liksom ändå inte förmå mig att byta kanal. Uppenbarligen hyser jag någon schizofren form av fascination för denna kvinna, men jag kan inte för allt i världen förstå vad denna fascination grundar sig i. Jag har svårt att föreställa mig en mer intetsägande person än Brooke Shields. Utseendet, mimiken, de typecastade rollerna, allt är så urbota dötråkigt. Jag förstår mig inte på Brooke Shields. Är hon liksom snygg eller? Är det därför hon får synas i tv? Eller är det kanske hon själv som finansierar sina produktioner? Eller är hon helt enkelt en toppenbra skådis? Jag är alldeles för vilsen för att se klart.
